Flaskmatning, amning och Agnes Wold

Det här är ett kapitel från boken Att flaskmatas första upplaga. Intervjun med Agnes Wold gjordes sommaren 2011. 

Agnes Wold är professor i klinisk immunlogi med många års forskning bakom sig kring både bröstmjölkens immunologiska effekter och vad som ökar och minskar risken för allergi. När många talar om hur amning skyddar mot än det ena, än det andra vill Agnes Wold hävda tvärtom.

– Det är synnerligen frustrerande att hela tiden läsa i tidningen om att enskilda studier visat att amning skyddar mot eksem eller astma, samtidigt som man kan var säker på att det inte föreligger något nämnvärt sådant samband. Det kan man helt säkert uttala sig om, eftersom det totalt sett finns tusentals studier som undersökt denna fråga. Om något vet man att amning i stället ökar risken för eksem, särskilt exklusiv, långvarig amning (helamning).

Agnes Wold menar att forskningen kring amning och risken för allergiutveckling inte sammanfattats på något vettigt sätt sedan mitten av 1980-talet. Att ingen sammanfattat forskningsläget beror i sin tur på att frågan varit så politiserad under de senaste tjugo åren. Man har hänvisat till enskilda studier som visar olika resultat men att man faktiskt måste väga in mängden av studier i en viss fråga innan man drar några slutsatser.

– Den senaste vettiga sammanställningen kring amning och allergier gjordes 1985 och konstaterade att amning inte skyddade mot allergi. Ingenting har sedan dess ändrat på detta faktum, säger Agnes Wold.

Det finns alltså tusentals studier eftersom all forskning kring sjukdomar och allergier måste ta med amning som faktor. Det betyder att vad man än tittar på, djur, hus eller syskon, måste amningen alltid också redovisas och tas med i beräkningen. Därmed är det lätt att konstatera att amning inte skyddar mot allergi, det är bara att läsa ett tiotal slumpvis utvalda studier som egentligen handlar om något annat menar Agnes Wold. Varje sådan studie innehåller en tabell där man kontrollerat amningens effekt. Oftast har den ingen effekt, ibland en liten negativ och ibland en liten positiv effekt. Sammanlagt ungefär noll, alltså.

Agnes Wold berättar att amning skyddar mot en del sjukdomar. Antikroppar förs över via moderkakan och bryts ner långsamt men vid sex månaders ålder finns inte mycket kvar. Då har barnet istället börjat tillverka egna antikroppar av samma slag. Lägst nivå av dessa antikroppar har barnet vid tre till sex månaders ålder. Då är det som mest infektionskänsligt.

Bröstmjölken innehåller en annan typ av antikroppar som skyddar slemhinnorna hos barnet genom att binda upp bakterier och virus och hindra dem från att fästa vid slemhinnorna och tas sig in i kroppen. Så länge mamman ammar är barnet infektionsskyddat men så fort man slutar måste barnen själva tillverka sina egna antikroppar. Största skyddet ger amning mot bakteriell gastroenterit, alltså mag- och tarminfektioner. Därför är det till exempel så viktigt att barn i u-länder ammas, eftersom tarminfektioner och diarréer är mycket vanliga där och är ett reellt hot mot barnens överlevnad. I Sverige är bakteriella diarréer mycket ovanligt.

Agnes Wold berättar också att amning ger ett starkt skydd mot sepsis, blodförgiftning, som i stort sett endast drabbar prematurt födda barn i ett högutvecklat land som Sverige. I u-länder är sepsis däremot vanligt och amningens skyddseffekt viktig. Ett visst skydd ses även mot öroninfektioner men man vet inte säkert varför.

– En orsak till myten om att ”amning skyddar mot allergi” är att man mäter ”astma” hos små barn. Dessa har inte astma, men pip i bröstet orsakat av virusinfektioner. Eftersom amning skyddar mot infektioner säger man att amning skyddar mot ”astma” och därmed allergi. Om man väntar till skolåldern, när den äkta astman kommer, ser man däremot i en del välgjorda studier snarare en ökad risk för astma om man ammats. Något skydd är det absolut inte fråga om.

Men immunförsvaret då? Om man flaskmatar och oroar sig över det, vad kan man göra?

– Amning ger passiv protektion, alltså barnet får mammans antikroppar som skyddar så länge de finns kvar. Att stärka immunförsvaret innebär, enligt mitt synsätt, att barnet självt får ett mer effektivt försvarssystem, alltså att barnet kommer att svara bättre mot infektioner efter att amningen upphör. Så är inte fallet. Amning försämrar i själva verket barnets egen immunitet. Förklaringen är enkel, antikropparna i mjölken håller borta virus och bakterier och barnets immunsystem får alltså inte träffa på dem. De blir inte sjuka, men får heller ingen immunitet. När man slutat amma måste barnet självt skaffa sig egen immunitet. Så har naturen tänkt ut det. Att barn som ammats skulle ha ett ”bättre” immunsystem flera år senare är komplett nonsens. I u-länder är det mycket väl känt att ammade barn håller sig friska, trots att de utsätts för diarréframkallande bakterier, men så fort de inte ammas längre så kommer diarréerna som ett brev på posten. Fenomenet kallas ”weaning diarrhoea”, ”avvänjningsdiarré”.

Agnes Wold menar också att rekommendationerna om exklusiv amning i sex månader är ett storskaligt experiment iscensatt av WHO.

– Det har funnits farhågor att enbart bröstmjölk i sex månader är otillräckligt och ingenting talar för att det är bra att vänta så länge som sex månader med att introducera annan föda. I alla kulturer och i alla tider fram till nu har man stoppat i barn en massa annat vid sidan av amningen. Det är troligt att bröstmjölk inte är tillräcklig föda för många barn, nämligen de som själva har större näringsbehov eller en mamma med dålig näringsstatus. Det har påpekats i alla studier, men det är ingenting man talar om för allmänheten. Återigen en politisering i stället för en vetenskaplig hållning – svenska kvinnor skall amma länge för att vara ett föredöme för kvinnor i u-länder, enligt WHO. Svenska läkare har inte protesterat. Naturligtvis är det en vacker tanke om att vi skall vara solidariska men då måste de svenska kvinnorna veta att det är det som är tanken och själva få ta ställning till om de har lust med det eller inte. Myndigheter ska inte förvilla allmänheten för att få upp amningsstatistiken och glädja

Den sammanställning av tillgängliga studier hon hänvisar till som grund för att sex månaders med enbart bröstmjölk skulle vara otillräcklig för vissa barn, är samma sammanställning som WHO hänvisar till när de rekommenderar exklusiv amning i sex månader, Optimal duration of exclusive breastfeeding (Kramer, Kakuma 2002). Sammanfattningen av forskningsläget kan alltså tolkas på två olika sätt.

– Sammanställningen säger att exklusiv amning i sex månader är ofarligt för de flesta, förutsatt att mamman har goda näringsvärden. Att det skulle vara bra har aldrig varit på fråga, tolkar Agnes Wold.

Enligt sammanfattningen saknas direkta belägg för att barn som exklusivammas i sex månader får försämrad vikt-eller längdtillväxt, men man skriver också att det skulle behövas större studier för att kunna utesluta negativa effekter.

Rapporten tar också upp vikten av att alla barn mäts individuellt för att man ska kunna hålla koll på att alla barn växer som de ska. Alltså långt ifrån idén om att bröstmjölken ”alltid” är tillräcklig, enligt Agnes Wold.

Agnes Wold är ingen amningsmotståndare, hon har själv ammat sina barn.

– Antingen funkar amningen bra och man gillar att amma, till exempel jag själv, och då är det ju inget problem. Men för andra funkar det inte så bra eller mamman vill inte amma, då skall man inte hålla på och hitta på tusen argument för att amning minsann är så bra, varken direkt felaktiga påståenden om att amning skulle skydda mot allergier och stärka immunförsvaret eller fullständigt löjliga argument som att flaskuppfödning skulle ge brist på närhet.

Publicerat i Amning, Forskning, Myter om flaskmatning | Lämna en kommentar

Julklappstips från Röda korset

12357239_10153283972153951_2610561951705828865_oVill du göra skillnad och ge en gåva så kan är ett tips att köpa babypaketet från Röda Korset. Förut0m blöjor, tvättservetter, schampo med mera innehåller det också en nappflaska.

Genom att stödja Röda Korset hjälper du människor på flykt. Många av de tusentals människor som flyr till Europa är små barn och babypaketen ger föräldrarna bättre möjligheter att sköta om sina barn på vägen.

Ett babypaket kostar 220 kronor och du hittar det här.

Publicerat i Internationellt | Lämna en kommentar

Flaskmatardagen 28 november

flaskaIdag har Föreningen Flaskmatning i Sverige instiftat Flaskmatardagen! Den firas 28 november varje år. Dagen har instiftats av för att uppmärksamma föräldrar och vården på att flaskmatning är ett fullgott alternativ till amning och att alla föräldrar är lika viktiga för sina barn oavsett hur man matar det.

Det har det snart gått 2 år sedan lagen om Marknadsföring av Modersmjölksersättning och Tillskottsnäring klubbades igenom i Riksdagen den 28:e november 2013. Medlemmar från gruppen Rätten att välja och från Föreningen Flaskmatning i Sverige var mycket aktiva i debatten som föregick beslutet. Vi skrev ett remissvar till Regeringskansliet och påtalade det orimliga i att lagstifta och stigmatisera flaskmatande föräldrar. Vi skrev brev till alla politikerna i Riksdagen och vädjade till deras sunt förnuft i denna fråga. Vi skrev också en debattartikel  i Aftonbladet. Aldrig tidigare har ämnet flaskmatning fått så mycket uppmärksamhet i svensk media som vid just denna tidpunkt. Tyvärr röstade Riksdagen för den nya lagen som trädde ikraft 1:a januari 2014. För att markera denna händelse utropade vi 28:e november till Flaskmatardagen.

Så här kan du delta:
– Använd vår lilla flaska på din profilbild genom att använda Twibbon
– Tagga dina bilder på barn som flaskmatas med #flaskmatning på Twitter och Instagram och Facebook.
– Dela andras bilder.
– Gå med i gruppen Rätten att välja flaskmatning på Facebook, en samlingsplats för folk som tycker att kvinnor ska ha fri tillgång till information om ersättning och att vården ska erbjuda kvinnor ett VAL om hur de matar sina spädbarn.
– Sätt upp information om Facebook och föreningens flaskmatningsgrupper på ditt lokala BVC eller MBC (Skriv ut affischen här pdf)
– Bli prenumerant på vårt nyhetsbrev Flaskposten (skicka din e-postadress hit: info@flaskmatningisverige.se).

Läs också den debattartikel jag och föreningens ordförande Andrea Nord skrev förra året där vi förklarar varför vården måste börja ta sitt ansvar för frågan på allvar. Den är fortfarande lika aktuell:
Vården måste ta sitt ansvar!

 

Publicerat i amnings- och flaskmatningspolitik | Lämna en kommentar

Nationella amningskommittén 2015: Socialstyrelsens kalldusch

Det här är del 2 av 2 blogginlägg som handlar om Nationella amningskommitténs möte 2015. Läs gärna del 1 först: Industriskräcken.

I den strategiska planen för samordning av amningsfrågor som antogs av Nationella amningskommittén 2012 låg uppdraget åt Socialstyrelsen att utforma ett ”vägledningsdokument för hälso- och vårdpersonal om uppfödning av spädbarn som både ska vara amningsfrämjande, rådgivande och ge stöd vid uppfödning med modersmjölksersättning.”

I vägledningen skulle också ingå att tydliggöra vilka vårdrutiner som främjar respektive motverkar amning. Ett bra dokument eftersom även flaskmatade föräldrar var inkluderade.

Förhoppningarna var stora. Särskilt från vår föreningen Flaskmatning i Sverige som nu äntligen kunde få ett nytt dokument att hänvisa till istället för de föreskrifter från 2008 där det klart och tydligt står att ”Modersmjölksersättning får endast ges till ett spädbarn efter det att det har gjorts en bedömning att ett sådant behov föreligger.”

Den här föreskriften har ställt till det för många då vårdpersonal inte förstått att i sitt uppdrag ingår att stötta föräldrar oavsett hur de matar sitt barn. Lagen som kom 2013 om förbud av marknadsföring av ersättning har ju inte heller precis förenklat möjligheterna att få information. Samtidigt har lagen gjort det än mer tydligt att det är helt nödvändigt att vårdpersonalen är utbildad i frågor om flaskmatning eftersom det nu står på alla paket att man ska rådgöra med vården innan man ger produkterna. Tyvärr har ingen utbildning inom flaskmatning eller ersättningsprodukter skett och kommer förmodligen inte ske heller eftersom Socialstyrelsen meddelade att de inte kunde fullfölja sin uppgift att skapa vägledningen för vårdpersonal eftersom de varken har tid eller resurser.

En kalldusch. Hela Nationella amningskommitténs existens började faktiskt ifrågasättas eftersom kommittén därmed inte kan åstadkomma någonting under den här perioden som strategin ska gälla och alla andra mål bygger på Socialstyrelsens vägledning. Socialstyrelsen menar att det finns information och att de ska se över de nuvarande föreskrifterna från 2008 och ”städa” i dessa, men det kan ske tidigast 2017 eftersom deras jurister har för mycket att göra innan dess!

Något måste göras innan dess! Det diskuteras nu på olika håll om man kan använda sig av Rikshandboken – som är barnhälosvårdens egen webbplats med kontrollerad och aktuell information och kunskap om barns hälsa och utveckling eller om man på andra vägar kan skapa uppdaterade riktlinjer och vägledning för vårdpersonal.

Till exempel så måste paragraf 3 i föreskriften, ”Användning av modersmjölksersättning” förtydligas eftersom den idag leder till missförstånd – som att vårdpersonal endast behöver informera om de anser att de gjort en bedömning att sådant behov föreligger.
Information ska ges oavsett till den förälder som efterfrågar det. Lagen om marknadföring av modersmjölksersättning kräver det.

Efter flera års arbete där jag hela tiden känt att det ändå går långsamt, långsamt framåt känns det nu som ett rejält fall bakåt. Det återstår alltså en hel del jobb och vad som händer med Nationella amningskommittén i framtiden och vilken form den kommer anta blir spännande att se.

Läs också del 1: Industriskräcken

Publicerat i amnings- och flaskmatningspolitik, Vården | 1 kommentar

Nationella amningskommittén 2015: Industriskräcken!

Det här är del 1 av 2 blogginlägg som handlar om Nationella amningskommitténs möte 2015.

Det som slog mig framförallt vid årets träff med Nationella amningkommittén var den absolut totala skräcken för att tillverkningssindustrin av modersmjölkersättning och flaskor och nappar ska komma in i de heliga rummen och sprida sin okritiska hållning påståenden om hur förträffliga just deras produkter är på att minska skrik, hålla koliken borta eller få bebisar att sova bättre. Det är ett mörkt hot och rädslan för att föräldrar ska luras in att använda produkterna för att sedan bli fast och ge upp sin amning var påtaglig under hela dagens konferens.

Föreningen Amnis berättar till exempel stolt om hur deras konferens kunde finansieras helt utan sponsring från barnmat eller ”bebispryttlar”. Vi får höra orofyllda berättelser om hur företag håller föreläsningar för vårdpersonal och berättar om grön och ekologisk mat men egentligen är de bara ute efter att sprida sitt varumärke. Och ersättningar som lovar att barnen kommer skrika mindre inom en vecka fast det inte finns någon evidens för det.

Vakna, vill jag bara skrika. Det är så här vårt samhälle funkar! Vi är överösta av reklam och budskap från alla håll och kanter. Det är en del i vårt dagliga liv att värdera, undersöka, bedöma och gradera innehållet i allt vi ser och läser och alla intryck vi får från marknadsföring och annonsering. Bebistiden är på inget sätt fråntagen detta. De flesta föräldrar är kloka, har en hjärna och kan tänka själva. De är vana att göra informerade val varje dag, oavsett om det handlar om vilken elbolag som ska väljas, vilka blöjor en ska köpa eller om jag vågar ta risken att låta en flaska ersättning ge mig en kvälls avlastning eller en napp kan lugna mitt barn tillfälligt.

Men amningen är så skör, så skör. En tillfällig flaska kan sabotera för den mamma som vill amma. Ja, det kan vara så. Därför är det så viktigt att det behövs mer information kring amning i samhället och till alla blivande och nyblivna föräldrar och all vårdpersonal som möter dessa föräldrar. Därför skapades Nationella amningskommittén för några år sedan som en gång om året samlar representanter från olika organsiationer som Barnläkarföreningen, Barnmorskeförbundet, Logopedförbundet, Amningshjälpen, barnhälsovårdsamordnare, barnmorskepsykologerna, Amningcentrum, Tandläkarförbundet med flera och så självklart de fyra myndigheterna som har ett delat ansvar för att främja amningen i Sverige, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Konsumentverket.

Sedan 2012 är Föreningen Flaskmatning i Sverige också en del av Nationella amningskommitten och vi är mycket stolta över att ha kunnat påverka kommittén att också se att det inte går att köra över föräldrar som vill flaskmata och att bra utbildning även inom flaskmatning måste ges till all vårdpersonal som möter föräldrar som just ska ha eller har fått barn. Bland annat var vi med och påverkade den strategiska planen för 2013-2016 genom en rad förslag som flera av dem implementerades i planen. Här kan du läsa mer om planen och våra förslag  – Så påverkade vi den strategiska planen för samordning av amningsfrågor.

En av de stora frågorna var att vi var med och påverkade det vägledningsdokument som planerades utformas för vårdpersonal både ska vara amningsfrämjande men också rådgivande och stödjande vad gäller modersmjölkersättning. Det uppdraget låg på Socialstyrelsen och i våras var jag inbjuden för att delta i ett möte med dem för att diskutera vägledningsdokumentet och nya riktlinjer för vårdpersonal. Jag var otroligt pepp på att höra mer om hur arbetet fortlöpte och när de nya riktlinjerna skulle kunna tänkas träda i kraft.

Men först en positiv nyhet. Livsmedelsverket lovade att se över om de kunde agera filter och informera om ersättningsprodukter på sin sida. Dels för att vara ett opartiskt filter mellan vården och industrin – men också för att föräldrar ska slippa ljuga att de är vårdpersonal för att kunna läsa mer om olika slags produkter. Läs mer om hur Nestlé lösenordsskyddade sina sidor för att föräldrar inte ska kunna komma åt dessa.

Del 2: Socialstyrelsens kalldusch

 

Publicerat i amnings- och flaskmatningspolitik, Vården | 1 kommentar