Förbättrad modersmjölksersättning – ingen skillnad jämfört med ammade barn

Igår damp det ner ett pressmeddelande från Semper om en ny och förbättrad modersmjölksersättning för spädbarn.

Svensk forskning, TUMME-studien, som jag skrivit om tidigare, visar att om man tillsätter mjölkfett i modersmjölksersättningen kan man minska antalet öroninfektioner och förbättra den kognitiva utvecklingen hos barn som inte ammas.

Mjölkfettet innehåller flera ämnen  som är viktiga för nervsystemet och immunförsvaret och därför ändrar nu Semper sina modersmjölksersättningar och tillsätter mjölkfettkulemembran.

I studien som gjordes jämförde man 80 barn som fick den nya modersmjölksersättningen, 80 barn som fick vanlig ersättning och 80 barns om enbart ammades. Barnen har följts fram till de fyllt ett år och man kunde se att barnen som fick den nya berikade ersättningen hade en kognitiv förmåga och intellektuell förståelse likvärdig med de barn som ammades. Dessutom var antalet öroninflammationer mycket mindre frekvent i gruppen med den nya modersmjölkersättning jämfört med de som fick den vanliga. Det var ingen skillnad alls när man jämförde med ammade barn.

De nya BabySemp-ersättningar kommer att finnas i affärerna från och med vecka 42. Läs mer på Semper Barnmat.

Här kan man läsa hela forskningsresultatet:
Niklas Timby.  “Effects of feeding term infants low energy low protein formula supplemented with bovine milk fat globule membranes” Avhandling Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.

Publicerat i Forskning, Modersmjölksersättning | Lämna en kommentar

Semper INFORMERAR – och det är inte bara skopan som är ny!

semperIdag informerade barnmatstillverkaren Semper att de ändrar recept i samtliga BabySemp-ersättningar. Detta har som följd att man måste använda den nya skopan som följer med förpackningen när man tillreder ersättningen, då den gamla skopan inte längre ger korrekt mått vid tillredning.

Semper har nu informerat om dennna ändring både på Facebook och på deras hemsida.  Äntligen släpper tillverkarna sargen och informerar om viktiga ändringar i modersmjölkersättningen och nya doseringar. Vilken seger för flaskmatande föräldrar! Som vi kämpat.

Tidigare har det varit helt tyst eftersom tillverkarna är rädda att bryta mot WHO-koden och mot marknadsföringsöverenskommelsen som legat. Nu vågar Semper trots lagstiftning berätta att man ändrat i receptet och ändrat skopan och tydligt informerar så ingen kan dosera fel (vilket hände för ett par år sen). Se gärna detta blogginlägg från 2012 eller detta från 2013.

Då var det många föräldrar som blev arga, eftersom ersättning som tillreds med felaktig skopa kan innehålla för mycket eller för lite pulver i förhållande till vattnet, vilket kan leda till undernäring eller förstoppning hos spädbarn. Semper gick då inte ut med information eftersom de inte ville bryta mot den dåvarande branschöverenskommelsen, som de trodde även innefattade viktig information till konsumenterna. Nu gör de alltså en helomvändning och informerar allmänheten att man måste använda den nya skopan.

Det man sen inte berättar utåt, men för sjukvårdspersonal är att receptet är ändrat efter forskning där man berikat ersättningen med komponenter som liknar bröstmjölken och kan för första gången presentera en modersmjölksersättning som även kan efterlikna bröstmjölkens effekter!

Det nya receptet som Semper endast nämner lite hastigt i sin information är ett direktresultat av forskning som har bedrivits vid Umeå universitet – den så kallade TUMME-studien.

”Forskargruppen har designat en ny modersmjölksersättning med mindre energi- och proteininnehåll samt tillsats av biologiskt aktiva ämnen, MFGM (Milk Fat Globule Membrane). Hypotesen är att med den nya modersmjölksersättningen kommer barn som inte kan ammas att skilja sig mindre från bröstmjölksuppfödda barn vad gäller tillväxt, utveckling och risk för akut samt framtida sjuklighet.”

och från Sempers egen hemsida kan man också läsa (om man klickar i och säger att man tillhör vården):

”Resultaten [av TUMME-studien] som bland annat visar att den intellektuella förståelsen och kognitiva förmågan var likvärdig hos de barn som fick berikad ersättning och de barn som ammades, tolkas som att MFGM innehåller ämnen som är nödvändiga för utvecklingen av såväl nervsystem som immunförsvar.

BabySemp först med MFGM!

Den huvudsakliga fettråvaran i modersmjölksersättning har fram till idag oftast varit vegetabiliskt fett. Inspirerad av TUMME-studiens resultat innehåller nya BabySemp även mjölkfett och dessutom har nya BabySemp, som första modersmjölksersättning, berikats med MFGM.
MFGM innehåller många biologiskt aktiva ämnen som även finns i bröstmjölk. Det övriga innehållet av GOS (galakto-oligosackarider), nukleotider och omega 3 & 6, är detsamma som i tidigare BabySemp 1.

Fram till idag har utvecklingen av modersmjölksersättningar strävat efter att efterlikna bröstmjölkens innehåll. Nu kan vi för första gången presentera en modersmjölksersättning som även kan efterlikna bröstmjölkens effekter.”

Skillnaderna mellan ammade och flaskmatade barn är redan små här i Sverige och i övriga industriländer, något som bekräftas av Probit-studien från 2001 eller syskonstudien som publicerades i vintras. Med den nya ersättningen minskas klyftan ytterligare. Detta är goda nyheter för flaskmatande föräldrar och deras barn.

De nya BabySemp-ersättningar kommer att finnas i affärerna från och med vecka 42. Läs mer på Semper Barnmat.

Andrea Nord, ordförande föreningen Flaskmatning i Sverige
Publicerat i amnings- och flaskmatningspolitik, Forskning, Modersmjölksersättning | Lämna en kommentar

Drickfärdig BabySemp1 kan vara svårt att få tag på

Wow. Att tjata på ersättningsföretagen lönar sig. Tidigare har man bara tigit, men nu skriver faktiskt Semper om produktstörningar och att drickfärdig BabySemp1 kan vara svårt att få tag på just nu men är på väg in i butikerna nästa, eller nästnästa vecka!

Läs mer här.

Publicerat i Modersmjölksersättning | Lämna en kommentar

Nöjda eller besvikna kvinnor bakom låga amningssiffror?

I Sverige är det frivilligt att amma. Det är upp till kvinnan själv att välja hur hon vill mata sitt barn. 95% av alla kvinnor vill amma kan man läsa och Sverige brukade vara stolt över sina fina siffror.

Men bakom dessa fina ord och siffror finns en annan sanning. Den om kvinnor som inte får rätt stöd och hjälp när de vill amma. En om föräldrar som känner sig överkörda när de säger att de inte vill. En där kvinnor vittnar om amning som något pressande och stressande.

Under de senaste tre åren, sen mitt arbete med Att flaskmata startade, har nästan inga kvinnor som jag talat med, mött i internetforum eller kvinnor som deltagit i några av mina enkäter svarat att de fått en fråga om hur de vill mata sina barn och sedan likvärdig information om de två alternativ som finns. Amning eller flaskmatning. Sammanlagt har jag över tusen enkätsvar och blandade kommentarer. En del av berättelserna kan läsas här och här och här och här och här och här.

I princip ingen har berättat att de erbjudits möjlighet att välja vilket sätt de vill mata sina barn, utan det har förutsatts att de ska vilja amma. Många har fått frågan ”hur känner du inför amningen” och har man uttryckt en tveksamhet har en stor övertalningsapparat satt igång. Argumenten har både varit adekvata, som att det är enkelt, billigt, lättsmält för barnets mage etc, eller rena påhitt som att amning skyddar mot allergier eller ger barnet högre IQ eller i de värsta fallen ren skrämselpropaganda som att flaskmatning kommer göra barnet sjukt, tjockt, korkat. Många har svarat att de vill amma för att det är det som starkt förväntas. Många har känt sig pressade, stressade och övertalade att amma och många av de som ändå valt flaskmatning har dåligt samvete och tror att de gör något dåligt för sina barn.

Under industrialiseringen sjönk amningen i Sverige. Kvinnorna var tvungna att jobba för brödfödan och barnen matades med gröt och komjölk. Många barn dog på grund av de ohygieniska förhållandena. I början av 1900-talet kom kylskåpen och bättre vattenförsörjning. Man utvecklade också mjölk som hade lång hållbarhetstid eller mjölk i form av frystorkat pulver. Allt detta ledde också till att amningsfrekvensen sjönk då det fanns alternativ för mammorna till amningen.

På 1930-talet började vi föda barn på sjukhus. Då började amningen styras i högre grad. Mor och barn fick inte tillbringa den första viktiga tiden tillsammans utan amningen schemalades. Barnen fick då äta tjugo minuter var fjärde timma och man trodde det var stärkande för barnen att skrika.

Under efterkrigstiden minskade amningen återigen. Modersmjölksersättning började marknadsföras och kvinnorna började arbeta mer utanför hemmet. Det blev en del i den feministiska rörelsen. Dessutom började vi flytta dit jobben fanns vilket ledde till att kunskaperna som naturligt hade förmedlats mellan generationerna minskade.

Amning på 60- och 70-talet var relativt omodernt. Bilden av den fria kvinnan och amning gick då inte ihop. Amningsråden var extremt tidsstyrda. Man skulle amma var fjärde timme, väga både före och efter och skrek barnet däremellan skulle man ignorera det. Kvinnorna protesterade. Några startade Amningshjälpen för att återerövra kunskapen om amning och andra kvinnor genom att kombinera amning med flaskmatning. Eftersom kvinnorna på allvar skulle ut i arbetslivet, ta chefspositioner och inte vara bundna till barn och spis, drevs krav på daghem åt alla, mjölkersättning i flaskan och pappalediga fäder.

År 1981 gick WHO, Världshälsoorganisationen, ut och uppmanade alla medlemsländer att främja amning och övervaka marknadsföringen av olika mjölkersättningar i handel och media. Detta mot bakgrund av att barnmatsföretag hårt lanserade mjölkersättning i utvecklingsländer där tillgången på rent vatten var knapp och spädbarn dog till följd av de maginfektioner de drog på sig.

Råden var (och är fortfarande) relevanta för u-länderna men i västvärlden var vattnet rent och amningen ökade bara något. Trycket från WHO ökade för att väst skulle vara solidariska med kvinnorna i u-länderna. Dessutom ökade antalet allergier i väst vilket användes som argument för amning. Många rapporter skrevs om hur allergier minskade om man bara ammade och man använde olika argument för amning i olika delar av världen

I början av 80-talet slutade man skilja mor och barn åt direkt efter förlossning. Mammorna fick ha barnen hos sig dygnet runt och fri amning infördes återigen. På 90-talet startades amningsvänliga sjukhus som följde WHO:s tio steg för en lyckad amning där bland annat ersättning om det inte finns medicinska skäl ska undvikas och där nappar och flaskor inte tilläts för de kvinnor som ville amma.

Att uppnå fin statistik och vara solidariska med kvinnorna i tredje världen och uppfylla WHO:s mål att 80 procent av världens kvinnor ska amma blev oerhört viktigt. Så viktigt att man slutade lyssna på kvinnorna som inte ville amma och istället förutsatte att alla ville göra det.  Eller som jag hörde en barnmorska säga: ”Det blev stort fokus på ”amning” och den ”vänliga” delen glömdes bort”

Men amningsfrekvensen sjunker i Sverige, trots lagstiftning om förbud mot marknadsföring av modersmjölksersättning. Trots amningsvänliga sjukhus.
Beror det på att flaskmatningsföreningen har fått plats i Nationella amningskommittén? Eller att information, som tidigare var helt otänkbar, finns nu både på 1177 och i BVC:s rikshandbok.

Allt fler delammar och ger flaska men i media läser vi ändå reportage om i vilket landsting man är ”sämst” på att amma och det uttrycks sorg och förfäran över dessa siffror.
– Man blir ledsen, säger barnmorska Madeleine Ekelyck i Jönköpingsposten.
– Inte bra, säger barnmorskan Anna Sandberg i Sala Allehanda.
Vad exakt är de ledsna för? För att amningsstatistiken går ner eller för att barnen fick det fullgoda alternativet modersmjölksersättning? Vi dubbelbestraffar kvinnorna som inte ammar.  Damned if you , do damned if you don’t!

I en magisteruppsats, framlagd 2013 vid Lunds universitet, undersöktes föräldrars inställning till amning. Till skillnad från den gängse bilden från bland annat Amningsnytt att 95% av kvinnorna vill amma, visade undersökningen att endast 15% var positiva till amning. Ingen var mycket positiv.  Majoriteten, 81,5%, hade däremot en neutral attityd till amning som man då drog slutsatsen att det beror dåliga kunskaper och normer i samhället.

I Sofia Zwedbergs avhandling, Ville amma! från 2010, där hon intervjuat mödrar med amningsbesvär drar hon följande slutsats.
–  Sammantaget kan jag av mödrarnas berättelser förstå att det finns en inre önskan om att amma, denna önskan verkar inte enbart vara biologiskt driven utan i stor utsträckning påverkad av de föreställningar om amning som finns 
i samhället. Mödrarnas föreställningar om amning har påverkat dem att vilja 
amma, också för att leva upp till de förväntningar de känner att de har på sig 
från samhällets sida.

Det finns alltså en bild bakom statistiken som inte kommer fram i rapporteringen om det som man ser som en negativ utveckling. Självklart spelar stödet till de kvinnor som vill amma stor roll, men tänk om siffrorna visar någonting annat? Tänk om det är så att vården istället börjat lyssna på de kvinnor som inte ville amma eller som inte trivts med amningen och vill sluta. Att man slutat skuldbelägga och övertala. Att man börjat lyssna och informera.

Kanske är det så att bakom siffran att amningen sjunkit från 96% år 2011 till 94% år 2012, står ett par tusen nöjda föräldrar som gjort ett informerat val att flaskmata sina barn. I så fall borde vi glädjas åt siffrorna istället!

För vem är den här statistiken till för egentligen?

 

Publicerat i amnings- och flaskmatningspolitik, Debatt | Lämna en kommentar

Om nappar, skedar och tuttförvirring

Tekla Karlsson är en barnsjuksköterska och har arbetat sen 70-talet med neonatalvård. Ett återkommande inslag i hennes profession är att ta hand om nyfödda barn och deras mammor och försöka få igång en fungerande amning. Men det är med koppmatning och tuttförvirring avfärdar hon som trams. Hur kommer det sig?

Som nybliven förälder som vill amma får man ju ständigt höra att man inte får ge varken napp eller flaska eftersom barnet då kan bli förvirrad och inte veta hur man ska äta. 

Läs mer här hur hon beskriver det själv.
Läs mer

Publicerat i Amning, Flaskor, Myter om flaskmatning | 16 kommentarer