På besök på Socialstyrelsen

gruppIdag har jag varit ett viktigt uppdrag i min egenskap som hand/fackboksförfattare, styrelseledamot i Föreningen Flaskmatning i Sverige och ledamot i Nationella amningskommittén. Jag var inbjuden till Socialstyrelsen för att diskutera behovet av nationell vägledning inom området amning, modersmjölkersättning och mat för små barn. Kort och gott, vad behöver vården ha för råd och stöd för att i sin tur kunna stötta och informera föräldrar på ett bra sätt.

Vi som var där var en salig blandning av dietister, amningsexperter, amningsrådgivare, barnsjuksköterskor, barnmorskor, forskare, barnläkare, psykologer, aktivister, utredare från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket, representanter från Amnis, Amsak, Amningshjälpen, Swedilact, en och annan journalist med flera.

Jag hade som mål att tala om att det inte blivit lättare för flaskmatade föräldrar att få information och att många fortfarande pressas att amma mot sin vilja och att kränkningar inom vården fortfarande sker hela tiden. Jag ville också framföra att föräldrar vill att information om matning ska ske till båda/alla föräldrar och även inkludera partner och inte reducera dem till någon som ”ska städa och hämta vattenglas” och att informationen ska vara saklig och neutral. Jag ville också försöka få in något om kvalitet i amningsstatistiken som insamlas på BVC.

Så vad pratade vi om? Jo.

Självklart borde vara så att det på förlossningen och BB inte förutsätts att man ammar. Man kan fråga: har ni tänkt att amma eller att flaskmata? Många berättade att att det är vanligt att personal känner att de förväntas övertala till amning, att man måste ge information om amning för att föräldrarna ska kunna göra ett så kallat informerat val. Jag påpekade att det måste finnas rutiner som gör att föräldrarnas önskan journalförs och följer med i varje steg i vårdkedjan. Det ska inte behöva vara så att en förälder tvingas redogöra om sin ståndpunkt kring amning och varför hon inte vill amma för varje ny vårdpersonal hon möter. Eller att hon ska behöva argumentera på förlossningsbordet. Ett samtal, ett svar, en gång, ska räcka. Tyvärr stöder inte alla datasystem inom vården detta, ännu.

Hur man ställer frågan är också väldigt viktigt även senare, när barnet kommit. Många frågar ”Hur går med amningen?” och de allra flesta föräldrar svarar ”bra”. Undersökningar visar att det mesta som föräldrar vill är att ett barn som är nöjt och som går upp i vikt och det gör att man missar mammans upplevelse om inte vårdpersonalen aktivt fångar upp den. Frågar man istället: ”hur upplever du amningen” eller raka frågor som ”har du ont” etc gör att man kan fånga upp amningsproblem mycket tidigare, innan de blivit så stora problem att mamman mår dåligt och lägger ner amningen.

Skärmavbild 2015-05-13 kl. 00.48.51Det borde finnas en motsvarande broschyr om flaskmatning som det finns för amning och som ska finnas på MHV, BB och BHV och den ska heta ”Till dig som flaskmatar” och inte ”Till dig som inte ammar”. Det här är så självklart att det inte borde behövas sägas, men normen kring amning är så stark att många inte reflekterar över det, men några i gruppen påpekade att det ju faktiskt är lättare att prata om det man gör, och inte det man inte gör. Och naturligtvis ska informationen riktas till båda föräldrarna.

Jag frågade om det fanns något mål med amningsstatistiken men den finns bara till för att man ska ha en historiebeskrivning. Varför då dessa alarmerande rubriker om statistiken går ner 1%? Och borde man inte föra in någon form av kvalitetsmål med statistiken och varför i all sin dar kan man inte som förälder få välja att stå utanför statistiken och inte bidra till den om man önskar. Frågor som blev hängande i luften men kanske väckte en och annan tanke hoppas jag.

Skärmavbild 2015-02-04 kl. 14.21.20Med tanke på lagen som kom 2013 om marknadsföring av modersmjölkersättning och att det numera finns en lag som säger att på varje paket ersättning ska finnas en text om att man bör rådgöra med vården innan man ger produkten, ville jag veta hur man säkerställer att vården har information och verkligen kan ge rådgivning. Idag är det ganska så olika beroende på var man vänder sig vilket svar man får och på vilken detaljnivå. Vården måste kunna leverera och finns det i så fall riktlinjer för vilken miniminivå vården ska kunna leverera. Detta kunde inte Socialstyrelsen svara riktigt på, eller så gjorde jag mig inte riktigt förstådd. Det enda de kunde svara på var att produktinformation låg hos Livsmedelsverket – och att vården bara kan tala övergripande om modersmjölkersättning och inte informera på produktnivå.   Att BB och BVC ska ha kunskap om huvuddragen i olika typer av flaskor och dinappar, god kunskap om olika typer av ersättningar från olika märken är sålunda ingenting man kan förväntas eller kräva som förälder.

imagesVi hade en mycket intressant diskussion om föräldragrupper på BHV och om de kanske har spelat ut sin roll. Förr hade de ett syfte att samla föräldrar och skapa kontakter och många föräldragrupper träffas långt upp i åren fortfarande. Men idag har inte läkare och medicinsk personal samma auktoritära roll. Föräldrar googlar fram egen information, hittar egna föräldragrupper på nätet och samlas kring en levnadsstil eller liknande. Professionen borde därför också finnas ute på sociala medier. Det borde finnas anställda sjuksköterskor och läkare som är ute och svarar på frågor, känner av trådar, kan ge sakliga råd när det spårar ur. Kanske måste man uppdatera sina informationskanaler? Jag kan t ex ladda hem appar från kommersiella tillverkare där jag kan ladda hem utvecklingssteg, tillväxtappar etc och pumpas med reklam om blöjor och annat – men inte få något liknande från barnhälsovården.

När föräldrar googlar upp sin egen information och letar på nätet efter svar de vill ha borde Mödra- och barnhälsovården hela tiden ligga steget före. Det är dock helt omöjligt idag med den tidspress och ekonomiska styrning som finns inom vården idag. Produktivitet mäts genom fysiska besök vilket gör att mottagningar räknar alla fysiska besök och ju högre produktivitet desto mer anslag får man till nästa år. Grovt förenklat. Men det här innebär att en läkare som träffar fyra patienter på en timma är mer effektiv och drar in mer pengar än en läkare som träffar två patienter på en timma. Telefonsamtal räknas inte och är man på kompetensutveckling räknas det inte alls vilket gör att det prioriteras bort. Vi föreslog därför att man borde räkna in telefonsamtal, vilket gör att man kan göra återkopplingar till föräldrar oftare per telefon för att inte skapa luckor i vårdkedjan och att införa kompetensutveckling också blir ett kvalitetsmått och förs in i styrdokumentet och att det också räknas in i produktiviteten. För om de som ska informera föräldrar om amning, modersmjölkersättning och mat för små barn har god kompetens, är uppdaterade och ajour med det senaste, så kan de också ge bättre rådgivning. En win-win tyckte vi. Borde dessutom gälla all vårdpersonal inom alla områden och kompetenser.

Vi pratade också om att amningsmottagningarna borde synliggöras mer och byta namn till matningsmottagningar och även hantera frågor om flaskmatning och modersmjölkersättning (vilket man gör idag, men ingen vet det).

För att avrunda det här långa blogginlägget så nämndes det också att personal borde få utbildning i källkritik och kunna se förbi braskande rubriker i tidningar om forskningsresultat som förstoras (ex ammade barn blir smartare etc) och att personalen behöver vägledning i det.

Slutligen var det många om tog upp frågan att vården måste börja skilja på makroperspektiv och mikroperspektiv. Vårdens uppdrag är att lyssna på vad föräldrarna vill och tänker och individanpassa informationen. Att vården inte kan ha ett folkhälsoperspektiv varje gång den ger råd och råden ska vara värderingsfria och evidensbaserade.

Det var en givande dag, full av diger erfarenhet och smarta människor men också en del frustration över att det går så långsamt, är så mycket byråkrati, regler och usla datasystem som gör att saker och ting inte förändras i den takt vi vill. Det känns dock lite hoppfullt faktiskt.

Publicerat i Övrigt | 1 kommentar

Vinnare av termoband

Tack alla som tävlade i utlottningen av termoband. Nu har jag läst igenom alla motiveringar och kommit fram till följande vinnare:

Amanda R
Annelie Norén
Emmy Ekholm

Maila era adresser till mig, petra@attflaskmata.se, så kommer banden på posten!

Och stort tack till alla andra som inte vann den här gången!

 

Publicerat i Övrigt | Lämna en kommentar

Tävling: 37°Termoband

unnamed37°Termoband är en ny produkt framtagen för att slippa känna sig osäker på om det man ger i flaskan är för varmt för bebisen att dricka. Genom att dra bandet över flaskan kan man se på det om drycken är lagom. Bandet ändrar färg om drycken är för varm.

Jag tänker mig det är superbra om på natten när man blandar och kanske är lite trött eller om man är på resande fot och har med varmt och kallt vatten i termos.

Jag har tre stycken två pack termoband att lotta ut. Det enda du behöver göra är att skriva en motivering varför just du ska vinna termoband genom att skriva i kommentarerna eller genom att maila till mig: petra@attflaskmata.se.

Jag drar vinnare på söndag om en vecka. Lycka till.

 

2015-05-11: TÄVLINGEN ÄR SLUT! VINNARE MEDDELAS UNDER DAGEN!!!

Publicerat i Flaskor | 8 kommentarer

Nyheter från NAN

Nestlé kommer nu med nya Nan Sensitive 1 och 2. Ettan har samma innehåll som tidigare men har en ny större förpackning och en mer praktisk burk.

Så här såg gamla förpackningen ut och bredvid den nya.

1.2
Gamla förpackningen och nya förpackningen.

Nan Sensitive 2 är en tillskottsnäring, tänkt för barn över sex månader, och innehåller, precis som 1:an,  Lactobacillus reuteri  som är bra för mage och tarmar. Det är en probiotika som också finns i bröstmjölk och hjälper matsmältningen.

Så här ser den burken ut:

nan2

De nya burkarna finns i butik från vecka 20. Det kan ta ett tag innan alla förpackningar hinner bytas ut i alla butiker.

 

 

Publicerat i Modersmjölksersättning | Lämna en kommentar

The Bottlefed Child

Det hände något fantastiskt.

Fast det hela började med att en ganska hemsk bild delades i några föräldraforum. En bild som framställde det ammade barnet som totalt överlägset andra barn. En bild som innehöll felaktigheter, ej underbyggda fakta och en hel del helt irrelevant information.

Bilden heter ”The breastfed toddler” och kan ses om du klickar här (på egen risk).

Många som reagerade ganska starkt på bilden och dess felaktigheter och ville istället sprida en mer positiv bild av det flaskmatade barnet och började skapa egna bilder. Den positiva bilden skapas  inte genom att jämföra barn med varandra  – utan genom att lyfta fram det starka och positiva med våra underbara flaskmatade barn!

Här kommer ett gäng stolta bilder på flaskmatade och delammade barn.

flask1 flask2

flask3 flask4 flask5

flask6 flask7 flask8 flask9 flask10 flask11 flask12 flask13 flask14
Bildtack till: Carito Beltran, Madelene Magnusson, Elisabeth Asp, Therese Arnesen, Linda Ringblom, Carro Dickson, Sara Scholtens, Sofie Sundkvist, Anna Steen m fl.

Dela gärna din egen bild i sociala medier. Hashtagga gärna #thebottlefedchild

Publicerat i Flaskor, Föräldrar berättar | Etiketter | Lämna en kommentar