Föreningen träffar HiPP och Nestlé!

Del 1: HIPP

I våras skrev vi om hur ett möte med företaget Semper har lett till bättre texter för flaskmatande föräldrar. Nu har styrelsen för Föreningen Flaskmatning i Sverige träffat representanter från företaget HiPP 19:e augusti och Nestlé 2:a september.

Här följer en sammanfattning över föreningens intryck från första mötet med HiPP.

Ordföranden Andrea Nord gav en 30-minuters föredrag om föreningen och om de synpunkter vi samlat in från flaskmatande föräldrar. Det var tex många som hade starka synpunkter om hur HiPP formulerar varningstexten på sina förpackningar. Enligt lagen om Marknadsföring av Modersmjölksersättning måste alla ersättningspaket förses med en varningstext om att amning har fördelar och att man ska kontakta någon inom vården innan man använder produkten. Lagen kräver dock inte att företag ska ta ställning i amningsfrågan eller skriva onödiga varningar. Därför reagerade många över HiPPs varning om att ersättning ökade risken för karies (det gör det inte) och att man skulle avvänja barnet från flaskan så fort det var möjligt (behövs ej).

unnamed

Dessa påstående saknar vetenskapligt stöd och uppfattas som moraliserande. Vi upplever att HiPP tog till sig av våra synpunkter och de har lovat att föra en dialog med moderbolaget i Tyskland. Vi ser fram emot en bättre och mer neutral formulering framöver!

Dessutom lärde vi oss en hel del om företaget HiPP och dess ekologiska profil. HiPP vill framstå som ett ekologiskt alternativ och detta påverkar vilka ingredienser och produkter som får ingå i deras sortiment. Till exempel tillverkar inte HiPP komjölksproteinfri ersättning då komjölksprotein inte får brytas ned i produkter om de ska räknas som ekologiska. Det enda som inte är ekologiskt är de vitaminer och mineraler som kan behöva tillsättas för att uppnå kraven på barnmat, dessa finns ej att få som ekologiska.

Annat vi lärde oss är att ett sädesslag som heter amarant ingår i vissa  vegetariska rätter eftersom den är rik på järn, zink, kalcium och protein. Denna tillsätts i flera vegetariskarätter just för att höja bland annat järninehållet, det är markerat på burkarnas framsida vilka rätter som innehåller amarant. När det gäller gluten tillsätter HiPP inte gluten i välling- eller grötprodukter riktade till barn under 12 månader. Dessa får dock ej märkas som glutenfria, eftersom det kan finnas spår av gluten i produkterna då ingredienserna inte gjorts i speciell kvarn osv.

Här svarar HiPP på de insamlade frågor och önskemål:
– Kring påpekandet om att tetrorna kan vara svåra att öppna utan sax: HiPP är medveten om problem med tetraförpackningar och ska se över utformningen och hoppas på förbättring
– Önskan om glutenfrivälling, tex majsvälling: majsvälling har tidigare ingått i HiPPs sortiment men har tagits bort pga låg försäljning
– Fråga om laktos- och mjölkproteinfri välling: HiPP tillverkar inte laktosfri/mjölkfri välling eftersom tillverkningsprocessen omöjliggör att produkterna kan klassas som ekologiska
– Fråga kring vällingprudukt från 6 månader: HiPP ska fundera på att tillverka välling från 6 månader

Vi upplevde mötet som mycket trevligt och givande och ser fram emot ett fortsatt dialog med företaget HiPP. Om du är intresserad av att se föreningens presentation eller mötesanteckningar,  kontakta föreningen på info@flaskmatningisverige.se

Andrea Nord, ordförande Föreningen flaskmatning i Sverige.

Publicerat i Modersmjölksersättning | Lämna en kommentar

Nej Unicef, bröstmjölk är INTE vaccin!

Inför World Breastfeeding Week går Unicef ut med ett meddelande om att ”fler mammor måste amma” samt att ”bröstmjölk är barns första vaccin”.

Vi håller med om att amning ska uppmuntras men tycker inte att man för den skull ska överdriva dess fördelar eller skriva rena felaktigheter som att bröstmjölk kan jämställas med vaccin.

Enligt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, ger antikropparna i bröstmjölk ett visst skydd mot flera typer av infektioner just under tiden barnet ammas. Dessa antikroppar tas dock aldrig upp i kroppen, utan hålls ute på slemhinnorna där de hindrar virus och bakterier från att ta sig in i kroppens system. Detta fördröjer därmed uppbyggnaden av barnets immunologiskt minne och när amningstiden är slut måste barnet tillverka sina egna antikroppar. Detta är en viktig skillnad mot vaccin som kommer i direktkontakt med samt aktivt stimulerar barnets immunsystem och ger upphov till immunitet på sikt. Det är mycket allvarligt att en organisation som Unicef felaktigt påstår att bröstmjölk skulle fungera som ett vaccin. En del föräldrar tror att de inte måste vaccinera sina barn, eftersom deras barn har ammats!

Det är dock glädjande att Metro nämner att det i Sverige finns alternativ i form av modersmjölksersättning, som enligt Livsmedelsverket ger den energi och näring barnet behöver. Amning är frivilligt. Unicef behöver påminnas om att det råder olika omständigheter i olika delar av världen och kvinnor har rätt att fatta egna beslut angående hur de matar sina spädbarn.

Publicerat i Amning, amnings- och flaskmatningspolitik | Lämna en kommentar

Sommar, sommar, sommar!

SONY DSC

Nu startar sommarlovet även här på Att flaskmata-bloggen. Önskar er alla en härlig sommar.

Här är några bra att ha länkar:

– Köp boken Att flaskmata direkt från AdLibris här. Finns säkert i andra bokhandlar också.

– Här kan du ladda hem en lathund för dig som vill flaskmata din bebis (pdf).

– Här hittar du en lathund om alla kända modersmjölkersättningar som finns på marknaden just nu (uppdateras löpande).

Här hittar du några diskussionsgrupper där du kan träffa andra föräldrar som flaskmatar:
Rätten att välja flaskmatning (Facebook)
Till dig som flaskmatar – råd och tips (Facebook)

Här är några av de mest lästa och besökta inläggen:
Tips för att få bebisen att ta flaskan
Vilken modersmjölksersättning ska jag välja?
Hur blandar jag och förvarar ersättning på bästa sätt?
Hur rengör jag flaskorna?
Hur länge ska jag amma?
Om nappar, skedar och tuttförvirring

Här kan du läsa mer om några av de myter som omger flaskmatningen:
Kan ersättning slå ut tarmfloran på mitt barn?
Får mitt flaskmatade barn mindre närhet?
Riskerar mitt barn dö i plötslig spädbarnsdöd om jag flaskmatar det?
Sover mitt barn bättre om jag ger ersättning till kvällen?
Blir mitt barn tjockt om jag flaskmatar det?
Får mitt barn sämre anknytning om jag inte ammar det?
Får mitt barn sämre immunförsvar om jag flaskmatar det?
Blir mitt barn korkat om jag flaskmatar det?
Blir mitt barn glutenallergisk om jag inte ammar?
Om man ångrar sig, är det kört att ta upp amningen igen?

Och här kan du läsa några av de senaste forskningsrönen mellan ammade och flaskmatade barn:
Ingen skillnad mellan ammade och flaskmatade barn
Modersmjölkersättning lika bra som bröstmjölk
Amning påverkar inte IQ
– Livsmedelsverket: Amning skyddar inte mot glutenintolerans

Att flaskmata-bloggen tar nu lite sommarlov och är tillbaka i höst.

Glad sommar!

 

Publicerat i Övrigt | Lämna en kommentar

Flaskmatade barn är inga förlorare

Andrea Nord, 0rdförande i Föreningen Flaskmatning i Sverige reagerar över en artikel i Svenska Dagbladet. Här är hennes svar.

Med jämna mellanrum blir vi påminda via media om att Världshälsoorganisationen WHO tycker att amning är så pass viktigt att alla mammor borde göra det. Nu var det Gunilla von Halls tur att påpeka för oss via Svenska Dagbladet den 9:e maj att kampen för att få fler kvinnor att amma sina barn ”går trögt” enligt en ny WHO-rapport. Industrin för bröstmjölksersättning och bristande politisk vilja tycks vara anledningen till att fler lagar inte har stiftats för att främja amning. Förlorarna är spädbarnen, enligt WHO.

I den här ivern att ”få” fler kvinnor att amma, har man möjligtvis glömt att kvinnorna själva får avgöra om de vill amma sina barn eller ej, oavsett vad WHO tycker om saken? Forskningsrapporter lyfts fram som bevis för att amning är ”oslagbart” jämfört med bröstmjölksersättning – men är det verkligen det? Det finns även många välgjorda vetenskapliga studier som menar tvärtemot WHO-rapporten att amning inte ger någon särskild fördel i industriländer som Sverige. Till exempel, en syskonstudie från Ohio State University från 2014 kunde inte hitta någon statistisk fördel för ammande barn utifrån hela elva olika jämförelseområden som bland annat fetma, astma, IQ och beteende. Skillnaderna är faktiskt mycket små, så pass små att man kan undra varför man envisas om att lägga sig i detta högst personliga val. För det är ju inget litet man begär när man som WHO vill att alla kvinnor ska amma – det är faktiskt ett heltidsarbete och för många ett riktigt slitsamt och smärtsamt sådant. Det finns många anledningar till att kvinnor inte ammar, deras spädbarn är inte förlorare för det.

flask14

Här i Sverige kan man definitivt inte skylla dalande amningssiffror på industrin för bröstmjölksersättning eller bristande politisk vilja. I Sverige har det funnits bestämmelser i över 30 år och sedan 2014 även en lag som förbjuder industrin att marknadsföra ersättning till föräldrar. Inga företag har kunnat ”lura” kvinnor att sluta amma och ge flaskan istället. Det finns till och med nyblivna föräldrar som inte ens känner till att ersättning är ett alternativ eller att det finns att köpa i alla matvaruaffärer. Hur kan man göra ett informerat val under sådana omständigheter?

Det är fler som börjar ändra uppfattning om WHOs amningsrekommendationer. Nyligen har United States Preventive Services Task Force (en arbetsgrupp för förebyggande hälsovård) lagt fram ett förslag att man ska plocka bort ordet ”främja” från amningsrekommendationerna. Istället borde vården stödja mammor som vill amma och inte sätta press på dem. Det är ett erkännande av att amningspress orsakar lidande i form av bl.a. ångest och skamkänslor för de kvinnor som inte lyckas med sin amning, eller som inte vill amma och att detta är något som ska undvikas.

I Australien har ett forskningsinstitut gått emot WHO:s rekommendation om 6-månaders helamning och ger råd som är mer i linje med forskning som visar att en tidigare matintroduktion minskar risken att utveckla allergier. WHO:s rekommendationer är alltså inte lagar och det är tveksamt om det är nödvändigt eller ens önskvärt för länder som Sverige att följa dem fullt ut. Det vore mycket bättre om vården kunde bli bättre på att hjälpa och stödja de kvinnor som vill amma, istället för att försöka ”få” fler kvinnor att amma enligt WHO.

Andrea Nord
Ordförande Föreningen Flaskmatning i Sverige

 

Publicerat i amnings- och flaskmatningspolitik, Debatt, I media | Lämna en kommentar

Bröstpumpen – en väg till frihet?

SIFO har på uppdrag av Philips gjort en undersökning som visar att varannan kvinna inte är nöjd med den information om amning de fått under graviditeten. Till exempel har de inte fått information om att man kan använda bröstpump som komplement när man behöver avlastning eller har svårt att amma på grund av mjölkstockning eller såriga bröstvårtor.

Anledningen till att Philips gör den här undersökningen är såklart för att de vill sälja mer av de bröstpumpar de själva producerar och saluför. I undersökningen påstår man att ”genom att pumpa ut bröstmjölken kan mamman även få en paus i vardagen och ökad frihet att göra annat”.

En annan grupp i undersökningen, som härrörs till storstäderna vill få avlastning och känna större frihet i vardagen genom att dela på matningarna. Självklart kan urpumpad mjölk i frysen göra det enklare för mamman att få sin paus och partnern kan mata istället men det kan krävas många timmars extra jobb för att få till de där dropparna till frysen. Flera mammor jag pratat med vittnar snarare om hur de känt sig fastlåsta vid pumpen och att bakom en stunds ”frihet” ligger snarare många timmars slit vid bröstpumpen. Att kalla bröstpumpen som en väg till frihet blir istället missriktat.

Undersökningen har gjorts på 1000 ammande kvinnor i Sverige kring deras erfarenhet av amning. Kvinnorna var i åldern 20-45 år och med barn under 3 år.

Publicerat i amnings- och flaskmatningspolitik | Lämna en kommentar