Bättre texter för flaskmatande föräldrar

Tillverkare av modersmjölksersättning måste följa lagen när de marknadsför sina produkter och det gäller inte bara hur de utformar sina förpackningar, utan även text på hemsidan, broschyrer och annan information riktad till kunder. Det kan vara  en svår balansgång att nå ut till flaskmatande föräldrar med information och samtidigt följa reglerna.

En del tillverkare har tolkat lagen mycket strängt och skriver formuleringar som går bortom det som krävs enligt lagen. Lagen kräver till exempel inte att företag ska ta ställning i amningsfrågan, upplysa om WHO-kodens innehåll eller förse sina kunder med tips och råd om amning. Många föräldrar har klagat om att de upplever att sådana texter är kränkande, moraliserande och icke-trovärdiga. Det vore bättre om tillverkarna kunde följa lagen men samtidigt respektera sina kunders integritet.

Föreningen Flaskmatning i Sverige har därför ett pågående projekt med att kontakta företag och myndigheter som skriver texter riktade till flaskmatande föräldrar. Målet är att förbättra dessa texter så att de blir mer neutrala och icke-moraliserande, men samtidigt följer reglerna för marknadsföring av ersättning. Företag ska förhålla sig på ett professionellt sätt gentemot sina kunder och inte skriva formuleringar som går bortom det som krävs enligt lagen.

För några veckor sedan träffade styrelseledamöter från föreningen Flaskmatning i Sverige representanter från företaget Semper på deras huvudkontor i Stockholm. Det blev en mycket givande diskussion där vi lärde oss lite mer om Semper och vi fick möjlighet att berätta mer ingående om några problematiska texter på Sempers hemsida och i en (numera utgången) broschyr som hette ”Ibland får man ta till det näst bästa”.

Mötet gav resultat och Semper har börjat tänka mer på hur deras texter uppfattas av sina flaskmatande kunder. De har bland annat ändrat ”varningstexten” som kom upp när man klickade på produktinformation för ersättning. Här kan man jämföra hur texten såg ut innan och efter.

semperskylt

Föreningen Flaskmatning i Sverige kommer att kontakta samtliga tillverkare av ersättning i Sverige för att diskutera och förbättra texter riktade till flaskmatande föräldrar.

Publicerat i amnings- och flaskmatningspolitik | Lämna en kommentar

Livsmedelsverket : Amning skyddar inte mot glutenintolerans

Livsmedelsverket har gått ut med ett pressmeddelande om nya forskningsresultat som gäller introduktion av gluten till spädbarn. ”Det viktigaste för att minska risken för glutenintolerans är att långsamt vänja spädbarn vid små mängder gluten. Tidpunkten för introduktion har inte så stor betydelse och inte heller att gluten introduceras under samtidig amning.”

Vi har tidigare fått höra att bröstmjölk har en skyddande effekt mot utveckling av glutenintolerans och att man helst ska introducera gluten ”i skydd av amning”. Denna olyckliga formulering har vi skrivit om redan 2012 på Att Flaskmata efter intervju med professor Agnes Wold.  Wold har påpekat länge att bröstmjölk innehåller ingenting som ger något speciellt skydd mot utveckling av allergier eller glutenintolerans.

Nu backar Livsmedelsverket och skriver:
– Även om amning inte minskar risken för glutenintolerans, är det bra att fortsätta amma eller ge modersmjölksersättning medan barnet lär sig äta vanlig mat. På så sätt får barnet en bra sammansättning av näringsämnen.

Därför ser vi fram emot att Livsmedelsverkets även ändrar texten under kostråd för spädbarn så fort som möjligt. Där kan man fortfarande läsa: ”Om barnet får små mängder gluten medan det fortfarande ammas minskar risken för att barnet ska bli glutenintolerant.” och ”Det är också viktigt att börja långsamt med gluten om ditt barn får modersmjölksersättning. … Det kan också minska risken för glutenintolerans, även om långsam introduktion i samband med amning minskar risken mer.”

 

 

Publicerat i Forskning | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Nej, det är inte pizza vi har i nappflaskan

I slutet på förra veckan gjorde journalisten Johan Bergendorff ett stort reportage om amning. Reportaget som har beskrivits som ”förskräckligt vinklat och närmast hysteriskt” av Agnes Wold gav upphov till inte mindre än 5 inlägg på Sveriges Radio P1.

Om du har missat detta reportage får du gärna ta en titt på dessa länkar:

På P1 Vetenskapsradions veckomagasin den 1:a april, lyssna från tid 13:50 till 19:50. Här beskrivs flaskmatning som ”att ge barn pizza istället för sallad”.

På Vetenskapsradion 31 mars: Minskad helamning i Sverige.

På P1-morgon 30 mars: Bröstmjölken sinar när BB ger ersättning.

På Utrikes 30:e mars: Minskad amning i Kina oroar WHO.
På Utrikes 30:e mars: För få barn ammas i världen.

Agnes Wold var snabb med att svara med två egna debattinlägg på Göteborgs-Posten.

30 mars: Agnes Wold om amningshetsen i Sverige och Därför gör det inget om amningen inte fungerar.

Föreningen Flaskmatning i Sverige svarade också med ett eget debattinlägg på SVT Opinion. Andrea Nord om flaskmatning.
–  Låt mig börja med att poängtera att jag håller med om att kvinnor som vill amma behöver mer hjälp och stöd från vården för att de ska lyckas amma i den utsträckning de själva vill. Det här är något självklart som inte ska behöva motiveras genom att överdriva amningens fördelar eller att likställa flaskmatning med att ge barn pizza, skriver Andrea Nord.

Publicerat i I media | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Flaskmatning, amning och Agnes Wold

Det här är ett kapitel från boken Att flaskmatas första upplaga. Intervjun med Agnes Wold gjordes sommaren 2011. 

Agnes Wold är professor i klinisk immunlogi med många års forskning bakom sig kring både bröstmjölkens immunologiska effekter och vad som ökar och minskar risken för allergi. När många talar om hur amning skyddar mot än det ena, än det andra vill Agnes Wold hävda tvärtom.

– Det är synnerligen frustrerande att hela tiden läsa i tidningen om att enskilda studier visat att amning skyddar mot eksem eller astma, samtidigt som man kan var säker på att det inte föreligger något nämnvärt sådant samband. Det kan man helt säkert uttala sig om, eftersom det totalt sett finns tusentals studier som undersökt denna fråga. Om något vet man att amning i stället ökar risken för eksem, särskilt exklusiv, långvarig amning (helamning).

Agnes Wold menar att forskningen kring amning och risken för allergiutveckling inte sammanfattats på något vettigt sätt sedan mitten av 1980-talet. Att ingen sammanfattat forskningsläget beror i sin tur på att frågan varit så politiserad under de senaste tjugo åren. Man har hänvisat till enskilda studier som visar olika resultat men att man faktiskt måste väga in mängden av studier i en viss fråga innan man drar några slutsatser.

– Den senaste vettiga sammanställningen kring amning och allergier gjordes 1985 och konstaterade att amning inte skyddade mot allergi. Ingenting har sedan dess ändrat på detta faktum, säger Agnes Wold.

Det finns alltså tusentals studier eftersom all forskning kring sjukdomar och allergier måste ta med amning som faktor. Det betyder att vad man än tittar på, djur, hus eller syskon, måste amningen alltid också redovisas och tas med i beräkningen. Därmed är det lätt att konstatera att amning inte skyddar mot allergi, det är bara att läsa ett tiotal slumpvis utvalda studier som egentligen handlar om något annat menar Agnes Wold. Varje sådan studie innehåller en tabell där man kontrollerat amningens effekt. Oftast har den ingen effekt, ibland en liten negativ och ibland en liten positiv effekt. Sammanlagt ungefär noll, alltså.

Agnes Wold berättar att amning skyddar mot en del sjukdomar. Antikroppar förs över via moderkakan och bryts ner långsamt men vid sex månaders ålder finns inte mycket kvar. Då har barnet istället börjat tillverka egna antikroppar av samma slag. Lägst nivå av dessa antikroppar har barnet vid tre till sex månaders ålder. Då är det som mest infektionskänsligt.

Bröstmjölken innehåller en annan typ av antikroppar som skyddar slemhinnorna hos barnet genom att binda upp bakterier och virus och hindra dem från att fästa vid slemhinnorna och tas sig in i kroppen. Så länge mamman ammar är barnet infektionsskyddat men så fort man slutar måste barnen själva tillverka sina egna antikroppar. Största skyddet ger amning mot bakteriell gastroenterit, alltså mag- och tarminfektioner. Därför är det till exempel så viktigt att barn i u-länder ammas, eftersom tarminfektioner och diarréer är mycket vanliga där och är ett reellt hot mot barnens överlevnad. I Sverige är bakteriella diarréer mycket ovanligt.

Agnes Wold berättar också att amning ger ett starkt skydd mot sepsis, blodförgiftning, som i stort sett endast drabbar prematurt födda barn i ett högutvecklat land som Sverige. I u-länder är sepsis däremot vanligt och amningens skyddseffekt viktig. Ett visst skydd ses även mot öroninfektioner men man vet inte säkert varför.

– En orsak till myten om att ”amning skyddar mot allergi” är att man mäter ”astma” hos små barn. Dessa har inte astma, men pip i bröstet orsakat av virusinfektioner. Eftersom amning skyddar mot infektioner säger man att amning skyddar mot ”astma” och därmed allergi. Om man väntar till skolåldern, när den äkta astman kommer, ser man däremot i en del välgjorda studier snarare en ökad risk för astma om man ammats. Något skydd är det absolut inte fråga om.

Men immunförsvaret då? Om man flaskmatar och oroar sig över det, vad kan man göra?

– Amning ger passiv protektion, alltså barnet får mammans antikroppar som skyddar så länge de finns kvar. Att stärka immunförsvaret innebär, enligt mitt synsätt, att barnet självt får ett mer effektivt försvarssystem, alltså att barnet kommer att svara bättre mot infektioner efter att amningen upphör. Så är inte fallet. Amning försämrar i själva verket barnets egen immunitet. Förklaringen är enkel, antikropparna i mjölken håller borta virus och bakterier och barnets immunsystem får alltså inte träffa på dem. De blir inte sjuka, men får heller ingen immunitet. När man slutat amma måste barnet självt skaffa sig egen immunitet. Så har naturen tänkt ut det. Att barn som ammats skulle ha ett ”bättre” immunsystem flera år senare är komplett nonsens. I u-länder är det mycket väl känt att ammade barn håller sig friska, trots att de utsätts för diarréframkallande bakterier, men så fort de inte ammas längre så kommer diarréerna som ett brev på posten. Fenomenet kallas ”weaning diarrhoea”, ”avvänjningsdiarré”.

Agnes Wold menar också att rekommendationerna om exklusiv amning i sex månader är ett storskaligt experiment iscensatt av WHO.

– Det har funnits farhågor att enbart bröstmjölk i sex månader är otillräckligt och ingenting talar för att det är bra att vänta så länge som sex månader med att introducera annan föda. I alla kulturer och i alla tider fram till nu har man stoppat i barn en massa annat vid sidan av amningen. Det är troligt att bröstmjölk inte är tillräcklig föda för många barn, nämligen de som själva har större näringsbehov eller en mamma med dålig näringsstatus. Det har påpekats i alla studier, men det är ingenting man talar om för allmänheten. Återigen en politisering i stället för en vetenskaplig hållning – svenska kvinnor skall amma länge för att vara ett föredöme för kvinnor i u-länder, enligt WHO. Svenska läkare har inte protesterat. Naturligtvis är det en vacker tanke om att vi skall vara solidariska men då måste de svenska kvinnorna veta att det är det som är tanken och själva få ta ställning till om de har lust med det eller inte. Myndigheter ska inte förvilla allmänheten för att få upp amningsstatistiken och glädja

Den sammanställning av tillgängliga studier hon hänvisar till som grund för att sex månaders med enbart bröstmjölk skulle vara otillräcklig för vissa barn, är samma sammanställning som WHO hänvisar till när de rekommenderar exklusiv amning i sex månader, Optimal duration of exclusive breastfeeding (Kramer, Kakuma 2002). Sammanfattningen av forskningsläget kan alltså tolkas på två olika sätt.

– Sammanställningen säger att exklusiv amning i sex månader är ofarligt för de flesta, förutsatt att mamman har goda näringsvärden. Att det skulle vara bra har aldrig varit på fråga, tolkar Agnes Wold.

Enligt sammanfattningen saknas direkta belägg för att barn som exklusivammas i sex månader får försämrad vikt-eller längdtillväxt, men man skriver också att det skulle behövas större studier för att kunna utesluta negativa effekter.

Rapporten tar också upp vikten av att alla barn mäts individuellt för att man ska kunna hålla koll på att alla barn växer som de ska. Alltså långt ifrån idén om att bröstmjölken ”alltid” är tillräcklig, enligt Agnes Wold.

Agnes Wold är ingen amningsmotståndare, hon har själv ammat sina barn.

– Antingen funkar amningen bra och man gillar att amma, till exempel jag själv, och då är det ju inget problem. Men för andra funkar det inte så bra eller mamman vill inte amma, då skall man inte hålla på och hitta på tusen argument för att amning minsann är så bra, varken direkt felaktiga påståenden om att amning skulle skydda mot allergier och stärka immunförsvaret eller fullständigt löjliga argument som att flaskuppfödning skulle ge brist på närhet.

Publicerat i Amning, Forskning, Myter om flaskmatning | 1 kommentar

Julklappstips från Röda korset

12357239_10153283972153951_2610561951705828865_oVill du göra skillnad och ge en gåva så kan är ett tips att köpa babypaketet från Röda Korset. Förut0m blöjor, tvättservetter, schampo med mera innehåller det också en nappflaska.

Genom att stödja Röda Korset hjälper du människor på flykt. Många av de tusentals människor som flyr till Europa är små barn och babypaketen ger föräldrarna bättre möjligheter att sköta om sina barn på vägen.

Ett babypaket kostar 220 kronor och du hittar det här.

Publicerat i Internationellt | Lämna en kommentar