Bättre texter för flaskmatande föräldrar

Tillverkare av modersmjölksersättning måste följa lagen när de marknadsför sina produkter och det gäller inte bara hur de utformar sina förpackningar, utan även text på hemsidan, broschyrer och annan information riktad till kunder. Det kan vara  en svår balansgång att nå ut till flaskmatande föräldrar med information och samtidigt följa reglerna.

En del tillverkare har tolkat lagen mycket strängt och skriver formuleringar som går bortom det som krävs enligt lagen. Lagen kräver till exempel inte att företag ska ta ställning i amningsfrågan, upplysa om WHO-kodens innehåll eller förse sina kunder med tips och råd om amning. Många föräldrar har klagat om att de upplever att sådana texter är kränkande, moraliserande och icke-trovärdiga. Det vore bättre om tillverkarna kunde följa lagen men samtidigt respektera sina kunders integritet.

Föreningen Flaskmatning i Sverige har därför ett pågående projekt med att kontakta företag och myndigheter som skriver texter riktade till flaskmatande föräldrar. Målet är att förbättra dessa texter så att de blir mer neutrala och icke-moraliserande, men samtidigt följer reglerna för marknadsföring av ersättning. Företag ska förhålla sig på ett professionellt sätt gentemot sina kunder och inte skriva formuleringar som går bortom det som krävs enligt lagen.

För några veckor sedan träffade styrelseledamöter från föreningen Flaskmatning i Sverige representanter från företaget Semper på deras huvudkontor i Stockholm. Det blev en mycket givande diskussion där vi lärde oss lite mer om Semper och vi fick möjlighet att berätta mer ingående om några problematiska texter på Sempers hemsida och i en (numera utgången) broschyr som hette ”Ibland får man ta till det näst bästa”.

Mötet gav resultat och Semper har börjat tänka mer på hur deras texter uppfattas av sina flaskmatande kunder. De har bland annat ändrat ”varningstexten” som kom upp när man klickade på produktinformation för ersättning. Här kan man jämföra hur texten såg ut innan och efter.

Semperskylt

Föreningen Flaskmatning i Sverige kommer att kontakta samtliga tillverkare av ersättning i Sverige för att diskutera och förbättra texter riktade till flaskmatande föräldrar.

Nestle lösenordsskyddar sina informationssidor

Nestlé
Så, då har Nestlé  fattat att föräldrar är smarta nog att klicka ja på knappen som frågar om de är vårdpersonal för att få information om modersmjölkesättning. Vad händer då? Öppnar man upp för att göra informationen mer tillgänglig och tar bort den där löjliga knappen?Nej. För att undvika att föräldrar kommer åt informationen, lösenordsskyddar Nestlé istället sidan.

Eftersom lagen om modersmjölkersättning säger att produkten endast ska ges på inrådan av medicinsk personal (BB, BVC, MVC, apotek, läkare etc) men ändå säljs i vilken mataffär som helst, har de flesta tillverkare av ersättning trott att de kommer undan med en knapp på sin hemsida där man svarar ja eller nej på frågan om man arbetar som vårdpersonal. Först när man klickar ja får man tillgång till sidorna med produktinformation om modersmjölkersättning.

Det är ju inte”rocket science” direkt att klicka ja trots att man bara är en ”vanlig” förälder. Det hela är ju mest ett spel för galleriet för att Riksdagen beslutat om en jättetokig lag, men nu väljer alltså Nestlé att lösenordsskydda sidorna.

Det är väldigt svagt att neka föräldrar viktig information som vårdpersonalen inte kan svara på eftersom de inte heller får adekvat komptensutveckling inom området och ofta vet föräldrarna redan mer än vårdpersonalen om olika produkter och hur de ska tillredas. Är det rätt sätt att tvingas besöka sin BVC för att dom då med lösenord ska gå in och läsa innantill från en hemsida? Är det inte bara att göra det krångligare för alla parter? Eller som en flaskmatande förälder skrev i en forum-grupp:

Vad då inte får användas utan rekommendation från sjukhuspersonal? Vad har dom med detta att göra?

Föräldrar som ger modersmjölkersättning är kunder! Behandla dem med respekt!

Amningen ökar igen – men stort bortfall i statistiken

Socialstyrelsen har idag publicerat sin årliga rapport om Amning och rökning i Sverige. Där beskrivs hur många barn som ammas vid olika åldrar. Under många års tid har amningen sjunkit i Sverige men i år har den fallande trenden avstannat.

Vid en veckas ålder ammades 96 procent av barnen i Sverige helt eller delvis, och vid två månader ammas 86 procent vilket är samma siffror som tidigare år men vid amningen av barn vid nio och tolv månaders ålder kan vi ses en svag ökning.

Däremot är det färre som rapporterat in statistik i år. Socialstyrelsen skriver: ”Jämfört med tidigare rapporter är årets resultat mer osäkra på grund av ofullständig inrapportering från Värmland, Uppsala och Stockholms läns landsting.”

Vad det beror på kan man bara spekulera i. En trend jag sett i olika forum kring flaskmatning är att föräldrar inte vill uppge på vilket sätt de matar sina barn eller vara med och bidra till statistiken. De anser att deras val av hur de matar sina barn är privat.

Uppdraget att samla in statistik över amning i Sverige idag ligger på BVC-mottagningarna. Det är därför det ständigt frågas om det ammas och förs in i journalerna vilket kan verka otroligt stressfullt för en del kvinnor. Upplevelserna om hur amningen funkar eller inte tas inte på allvar, man blir en siffra i statistiken. En del föräldrar vittnar om att man fått redogöra i centiliter om hur mycket man ammat och hur mycket barnet troligtvis fått i sig.
Det finns även dom som berättat att vissa BVC-sköterskor fuskat med statistik, skrivit att någon helammat fast man berättat att man ger flaska ibland.

Föräldrar tvingas svara på detaljerade frågor om sin amning, men när man frågar Nationella amningskommittén vad det finns för kvantitativa mål med amningsstatistiken i Sverige så svarar man att det finns det inte, eftersom det inte går att sätta den pressen på mammor eller på vårdpersonal att upprätthålla och nå sådana mål.

Så, amningsstatistiken borde förändras. Man borde lägga till uppgifter om vilken information man fått om amning och modersmjölksersättning, om man är nöjd med informationen och om man blivit väl bemött och respekterad. Och så tycker jag man borde fråga om man är nöjd med det sätt man matar sitt barn på, oavsett om det är bröst eller flaska, och att målet borde vara att 100% av föräldrar ska vara nöjda med hur  matningen går till.

Här kan man läsa mer om rapporten:

Amning ger inte smartare barn

I morse publicerades en stor artikel i flera medier om en ny brasiliansk studie som menar på att barn som ammats är intelligentare än barn som vuxit upp på modersmjölkersättning. Detta är inget nytt. Med jämna mellanrum dyker de här undersökningarna upp och medierna älskar att göra klickvänliga rubriker i stil med ”Ammade barn blir smartare” eller som denna gång då man även för in inkomst som en variabel. Ammar mer och dina barn kommer tjäna mer pengar!?

Problemet med sådana här rubriker är att de sällan tittar ner djupare i siffrorna som oftast konstaterar att högutbildade föräldrar ammar mer än lågutbildade, föräldrar med högt IQ ammar mer än föräldrar med lägre IQ och intelligens är något man ärver. Så det handlar inte om bröstmjölken utan om ett helt annat mönster.

Och så även i den här nya brasilianska studien som förkastas Agnes Wold, professor immunologi.
– Studien är helt meningslös, säger hon till SVT Nyheter. Om man ska mäta barnens IQ måste man även mäta föräldrarnas då det är den viktigaste faktorn. Vi vet att IQ är ärftligt så det är den faktorn som påverkar mest. Därför är det anmärkningsvärt att det inte har räknats in.

I studien har man alltså helt missat att justera för moderns IQ. När man gör det så ser man inga effekter av intelligens och amning. T ex den här studien gjord på ca 5500 barn som visade att bröstmjölken inte hade någon effekt på barnens intelligens. Inte heller PROBIT-studien med sina 13000 deltagare kunde visa någon signifikant skillnad i IQ-test.

Man får heller inte glömma att den brasilianska studien är gjord på barn för trettio år sen. Idag är modersmjölkersättningen bättre och har flera av de här fleromättade fettsyrorna tillsatta i sig. Läs mer om TUMME-projektet här.