Livsmedelsverket : Amning skyddar inte mot glutenintolerans

Livsmedelsverket har gått ut med ett pressmeddelande om nya forskningsresultat som gäller introduktion av gluten till spädbarn.

Det viktigaste för att minska risken för glutenintolerans är att långsamt vänja spädbarn vid små mängder gluten. Tidpunkten för introduktion har inte så stor betydelse och inte heller att gluten introduceras under samtidig amning.

Vi har tidigare fått höra att bröstmjölk har en skyddande effekt mot utveckling av glutenintolerans och att man helst ska introducera gluten ”i skydd av amning”. Denna olyckliga formulering har vi skrivit om redan 2012 på Att Flaskmata efter intervju med professor Agnes Wold.  Wold har påpekat länge att bröstmjölk innehåller ingenting som ger något speciellt skydd mot utveckling av allergier eller glutenintolerans.

Nu backar Livsmedelsverket och skriver:

Även om amning inte minskar risken för glutenintolerans, är det bra att fortsätta amma eller ge modersmjölksersättning medan barnet lär sig äta vanlig mat. På så sätt får barnet en bra sammansättning av näringsämnen.

Därför ser vi fram emot att Livsmedelsverkets även ändrar texten under kostråd för spädbarn så fort som möjligt. Där kan man fortfarande läsa:

Om barnet får små mängder gluten medan det fortfarande ammas minskar risken för att barnet ska bli glutenintolerant.

och

Det är också viktigt att börja långsamt med gluten om ditt barn får modersmjölksersättning… Det kan också minska risken för glutenintolerans, även om långsam introduktion i samband med amning minskar risken mer.

Amning påverkar inte IQ

Bebis
Jag är också smart!

En stor undersökning från Goldsmiths University of London har i dagarna kunnat visa att amning inte har någon som helst påverkan på barns IQ eller intelligens. 11 000 barn ingick i undersökningen.

Tidigare studier har visat ett visst samband mellan amning och intelligens men där sambandet snarare varit ärftliga. Föräldrar med högre IQ ammar i högre utsträckning.

Ett litet samband kunde ses hos ammade flickor i ålder två år som hade något högre IQ än sina icke-ammade kamrater men den skillnaden hade växt bort vid 16 års ålder.

De kognitiva förmågorna skiljer sig åt mellan barn och vuxna. Det är viktigt att identifiera faktorerna som ger upphov till skillnaderna men att amning som skulle ha betydelse i något så komplext som barns oliketer i IQ är mycket osannolikt, säger studiens co-leader Dr Sophie von Stumm.

Läs mer om studien här:

Läs också:

Modersmjölkersättning lika bra som bröstmjölk

Bröstmjölk är inte bättre än modersmjölkersättning visar en ny studie från Ohio State University. Forskare har undersökt syskonpar där det ena barnet ammades och det andra gavs modersmjölkersättning och resultatet visar att det inte finns någon statistisk fördel för de ammande barnen utifrån elva olika jämförelseområden som bland annat fetma, astma, IQ och betende.

Studien är unik och jämför barn från samma familjer som rimligtvis har samma förhållanden för uppväxten. Tidigare har det varit svårt att jämföra barn som ammas med icke-ammande eftersom faktorer som föräldrars intelligens, socioekonomisk ställning med mera påverkat resultatet.

Resultatet av studien ställer de tidigare sanningarna om att bröstmjölk alltid är bäst lite på ända. I Ohio-studien fick forskarna ompröva idéen om att amning alltid resulterar i bättre hälsa för barnen. I 10 av de 11 utfallen var skillnaderna nära noll och i ett av utfallen, vad gäller astma, hade ammade barn till och med något sämre resultat än de flaskmatade.

Studien heter Is Breast Truly Best? Estimating the Effects of Breastfeeding on Long-term Child Health and Wellbeing in the United States Using Sibling Comparisons och är utförd av Cynthia G. Colen och David M. Ramey och publicerad i Social Science & Medicine 27 januari 2014.

Mer om undersökningen:

Barn blir inte smartare av att ammas

Ett argument som då och då poppar upp som ett argument för amning och som media tycker är jätteroligt att skriva om är att ammade barn blir smartare än flaskmatade barn. I diverse olika artiklar vill man visa att ammade barn visar högre resultat på IQ-tester än icke-ammade barn.  Om man tittar lite närmare på de olika studierna så visar det sig att resultaten kan tolkas på olika sätt och att bröstmjölken egentligen inte i sig är skälet till att barnen visar bättre resultat på begåvningstester. Det är inte bröstmjölken eller amningen i sig som gör barnen smartare.

I en artikel som Läkartidningen publicerade 2008, Högre IQ hos ammade barn, menar man att ammade barn har sex IQ-poäng högre än för barn som inte ammats. Skälet menar man de fettsyror som bröstmjölken innehåller och som är viktiga för hjärnas utveckling som foster och spädbarn. Dessa fettsyror får alla barn via moderkakan under graviditeten men sen fylls det på via bröstmjölken. Artikeln hänvisar till två studier. En med tusen barn på 70-talet i Nya Zeeland och ett med tvåtusen barn på 90-talet i England. I studien har man rensat för faktorer som mammans egna IQ och sociala ställning.

Föräldrarnas IQ viktigare

Jag bad immunologen, läkaren och professorn Agnes Wold titta på studien och kommentera den.  Agnes har tittat på de olika studierna och konstaterar att det inte är bröstmjölken som har betydelse utan det är mammans IQ som långt mer är betydelsefullt för barnets IQ än bröstmjölken och amningen i sig.

– Barnen i de olika forskningsrapporterna är uppdelade på de tre olika genvarianterna av FADS2 CC, CG och GG och med avseende på uppfödningssätt. För varje grupp av barn visas även deras mödrars genomsnittliga IQ.  I Nya Zealandkohorten ser man att barnens IQ är mycket starkt kopplade till mödrarnas IQ, helt oavsett uppfödningssätt. Endast i en grupp ser man en skillnad på mer än 2 IQ-enheter mellan mödrarnas och barnens genomsnittliga IQ, nämligen i gruppen som har genvarianten GG. Där har ammade barn betydligt lägre IQ (sic!) än sina mödrar, medan de flaskuppfödda barnen har samma IQ som sina mödrar. Gissningsvis beror detta på att gruppen med GG-genvarianten är minst, vilket ger större utrymme för slumpen.

Samma mönster i den engelska undersökningen

– Om vi granskar sambanden mellan barns IQ och olika förklaringsfaktorer i den engelska kohorten så ser vi samma mönster. Endast i en grupp ser vi en skillnad om mer än två IQ- enheter mellan mödrarnas och barnens genomsnittliga IQ, även här i gruppen som har genvarianten GG. Här är det de flaskuppfödda barnen som har mer än åtta IQ-enheter högre IQ-värde än sina mödrar, medan de ammade barnen har marginellt lägre IQ än sina mödrar, säger Agnes Wold.

Mammans IQ styr

– Således finns inget stöd för slutsatsen att barnets IQ skulle öka av amning i sig, det är mammans IQ som helt styr barnets IQ och kopplingen mellan amning och barnets IQ beror på att kvinnor som ammar har rejält mycket högre IQ än de som ger flaska (97 mot 103 i Nya Zealand-kohorten och 96 mot 105 i den engelska kohorten).  Detta är precis vad man kommit fram till i alla studier hittills. Vi kan alltså lugnt konstatera att det inte finns något som helst belägg av att barn skulle bli smartare av att ammas, säger Agnes Wold.

Högutbildade kvinnor ammar längre

– Det är väl känt att föräldrarnas IQ är den viktigaste prediktorn för barnets IQ. Det är också väl känt att mammor med högre IQ ammar oftare än mammor med låg IQ, säger Agnes Wold.

En undersökning vid Uppsala universitet visade att socioekonomiska faktorer styr hur länge mammor ammar sina barn. Undersökningen genomfördes bland 37 000 mammor mellan 1993 och 2001 och visade att högutbildade kvinnor ammar längre. Vad detta beror på kan man spekulera i. En förklaring kan vara att högutbildade och ekonomiskt stabila föräldrar kan vara hemma längre med barnet vilket underlättar för amning. Ett annat skäl kan vara att kvinnor med hög utbildning får barn senare i livet, är äldre och därmed också kan ställa krav på kvalificerad vård och hjälp vid amningsproblem.

Svensk undersökning

Förra sommaren gjordes en svensk undersökning. Ulrika Birberg Thornberg på Linköpings Universitet menade att barn som ammades har några poäng bättre på begåvningstester än barnen som inte ammats lika länge. Studien är gjord på 28 barn och det man jämfört är om barnen ammats kort eller lång tid. Gränsen gick vid fem månader. Barn som ammades längre än fem månader visade bättre resultat. Fettsyrorna omega-3 och omega-6 som barnen får i sig via bröstmjölken uppges ha betydelse. Detta är ämnen som nu mer finns tillsatt i modersmjölksersättningen men flaskmatade barn är överhuvudtaget inte med i studien.

Även här har föräldrarnas intelligens större påverkan på barnens intelligens och någon hänsyn till föräldrarnas begåvningsresultat gjordes aldrig. Större studier behövs för att kunna göra ordentliga slutsatser.

Fettsyror i ersättningen

Egentligen spelar fettsyrorna ingen roll för barnens IQ-utveckling. Hade fettsyrorna spelat in så skulle de ha visats sig i de stora kohorter i undersökningarna från Nya Zeeland och England.  För den som ändå är orolig så kan man trösta sig med att i dagens modersmjölksersättning innehåller dessa fettsyror som är viktiga för hjärnan. Att barn får i sig fett är inte bara viktigt för dem som spädbarn utan viktigt så länge de växer. Studierna som görs är också bra eftersom man hela tiden upptäcker nya saker och kan förbättra modersmjölksersättningen för kommande generationer.

Läsa mer

För den som vill läsa vidare kan man söka efter Geoff Ders (Edinburgh University) stora metastudie på amning och IQ som omfattar 5000 barn och där man inte se några IQ-skillnader. Man jämförde också barn i familjer där ena barnet blivit ammat och det andra inte och hittade inga skillnader.

Här finns också mer att läsa:

UPPDATERAT JULI 2014: