Introducera under skydd av…

Många föräldrar som flaskmatar funderar över råden som ges vid matintroduktion, som att man ska “introducera gluten i skydd av amning”. Vad innebär det egentligen och löper mitt barn risk att bli glutenallerigsk nu för att jag inte ammar?

Svaret är nej. Att introducera under skydd av amning betyder bara att man inte ska ge för mycket för fort. Små barns magar är mycket känsliga och därför är det bra att skynda långsamt och vara uppmärksam på hur barnet mår och anpassa matintroduktionen efter det.  Det här är det absolut viktigaste, att man inte börjat att ge för mycket på en gång. Det handlar inte om att koka potatis, mosa, sätta i stol, ta fram hakklapp, skål och sked – då är det för mycket menar Livsmedelsverket står bakom de nya matrekommendationerna för spädbarn som säger att man kan börja introducera mat från fyra månaders ålder om man vill. Rekommendationen är dock att bröstmjölk eller modersmjölksersättning ska vara huvudfödan tills barnet är sex månader men små smakprov från fyra månader är inte farligt.

För dom som inte ammar så ska man introducera under skydd av ersättning. Det vill säga, man ska inte ersätta ersättning rakt av med mat eller välling utan fortfarande introducera långsamt.  Ditt barn löper inte större risk att bli allergisk mot gluten, mjölkprotein, ägg eller något annat för att du inte ammar när du introducerar mat.

Bröstmjölken innehåller ingenting som gör barnet immun mot allergier under t ex införandet av gluten. Det handlar om att introducera långsamt och behålla ersättningen under tiden som basföda. Att ”introducera under skydd av” är en jättekonstig formulering och det är olyckligt att det på Livsmedelsverket har formulerats så här:

Om barnet får små mängder gluten medan det fortfarande ammas minskar risken för att barnet ska bli glutenintolerant.

Det är alltså fel. Gluten ska introduceras någonstans mellan fyra och sex månader för att barnet ska undvika att löpa risk att bli allergisk. Det har inget med bröstmjölken att göra.

Källor:

  • Intervju med Agnes Wold, professor immunologi och barnspecialist- och överläkare.
  • Norris, J.M., et al., Risk of celiac disease autoimmunity and timing of gluten introduction in the diet of infants at increased risk of disease. JAMA, 2005;293:2343-51.

Barn blir inte smartare av att ammas

Ett argument som då och då poppar upp som ett argument för amning och som media tycker är jätteroligt att skriva om är att ammade barn blir smartare än flaskmatade barn. I diverse olika artiklar vill man visa att ammade barn visar högre resultat på IQ-tester än icke-ammade barn.  Om man tittar lite närmare på de olika studierna så visar det sig att resultaten kan tolkas på olika sätt och att bröstmjölken egentligen inte i sig är skälet till att barnen visar bättre resultat på begåvningstester. Det är inte bröstmjölken eller amningen i sig som gör barnen smartare.

I en artikel som Läkartidningen publicerade 2008, Högre IQ hos ammade barn, menar man att ammade barn har sex IQ-poäng högre än för barn som inte ammats. Skälet menar man de fettsyror som bröstmjölken innehåller och som är viktiga för hjärnas utveckling som foster och spädbarn. Dessa fettsyror får alla barn via moderkakan under graviditeten men sen fylls det på via bröstmjölken. Artikeln hänvisar till två studier. En med tusen barn på 70-talet i Nya Zeeland och ett med tvåtusen barn på 90-talet i England. I studien har man rensat för faktorer som mammans egna IQ och sociala ställning.

Föräldrarnas IQ viktigare

Jag bad immunologen, läkaren och professorn Agnes Wold titta på studien och kommentera den.  Agnes har tittat på de olika studierna och konstaterar att det inte är bröstmjölken som har betydelse utan det är mammans IQ som långt mer är betydelsefullt för barnets IQ än bröstmjölken och amningen i sig.

– Barnen i de olika forskningsrapporterna är uppdelade på de tre olika genvarianterna av FADS2 CC, CG och GG och med avseende på uppfödningssätt. För varje grupp av barn visas även deras mödrars genomsnittliga IQ.  I Nya Zealandkohorten ser man att barnens IQ är mycket starkt kopplade till mödrarnas IQ, helt oavsett uppfödningssätt. Endast i en grupp ser man en skillnad på mer än 2 IQ-enheter mellan mödrarnas och barnens genomsnittliga IQ, nämligen i gruppen som har genvarianten GG. Där har ammade barn betydligt lägre IQ (sic!) än sina mödrar, medan de flaskuppfödda barnen har samma IQ som sina mödrar. Gissningsvis beror detta på att gruppen med GG-genvarianten är minst, vilket ger större utrymme för slumpen.

Samma mönster i den engelska undersökningen

– Om vi granskar sambanden mellan barns IQ och olika förklaringsfaktorer i den engelska kohorten så ser vi samma mönster. Endast i en grupp ser vi en skillnad om mer än två IQ- enheter mellan mödrarnas och barnens genomsnittliga IQ, även här i gruppen som har genvarianten GG. Här är det de flaskuppfödda barnen som har mer än åtta IQ-enheter högre IQ-värde än sina mödrar, medan de ammade barnen har marginellt lägre IQ än sina mödrar, säger Agnes Wold.

Mammans IQ styr

– Således finns inget stöd för slutsatsen att barnets IQ skulle öka av amning i sig, det är mammans IQ som helt styr barnets IQ och kopplingen mellan amning och barnets IQ beror på att kvinnor som ammar har rejält mycket högre IQ än de som ger flaska (97 mot 103 i Nya Zealand-kohorten och 96 mot 105 i den engelska kohorten).  Detta är precis vad man kommit fram till i alla studier hittills. Vi kan alltså lugnt konstatera att det inte finns något som helst belägg av att barn skulle bli smartare av att ammas, säger Agnes Wold.

Högutbildade kvinnor ammar längre

– Det är väl känt att föräldrarnas IQ är den viktigaste prediktorn för barnets IQ. Det är också väl känt att mammor med högre IQ ammar oftare än mammor med låg IQ, säger Agnes Wold.

En undersökning vid Uppsala universitet visade att socioekonomiska faktorer styr hur länge mammor ammar sina barn. Undersökningen genomfördes bland 37 000 mammor mellan 1993 och 2001 och visade att högutbildade kvinnor ammar längre. Vad detta beror på kan man spekulera i. En förklaring kan vara att högutbildade och ekonomiskt stabila föräldrar kan vara hemma längre med barnet vilket underlättar för amning. Ett annat skäl kan vara att kvinnor med hög utbildning får barn senare i livet, är äldre och därmed också kan ställa krav på kvalificerad vård och hjälp vid amningsproblem.

Svensk undersökning

Förra sommaren gjordes en svensk undersökning. Ulrika Birberg Thornberg på Linköpings Universitet menade att barn som ammades har några poäng bättre på begåvningstester än barnen som inte ammats lika länge. Studien är gjord på 28 barn och det man jämfört är om barnen ammats kort eller lång tid. Gränsen gick vid fem månader. Barn som ammades längre än fem månader visade bättre resultat. Fettsyrorna omega-3 och omega-6 som barnen får i sig via bröstmjölken uppges ha betydelse. Detta är ämnen som nu mer finns tillsatt i modersmjölksersättningen men flaskmatade barn är överhuvudtaget inte med i studien.

Även här har föräldrarnas intelligens större påverkan på barnens intelligens och någon hänsyn till föräldrarnas begåvningsresultat gjordes aldrig. Större studier behövs för att kunna göra ordentliga slutsatser.

Fettsyror i ersättningen

Egentligen spelar fettsyrorna ingen roll för barnens IQ-utveckling. Hade fettsyrorna spelat in så skulle de ha visats sig i de stora kohorter i undersökningarna från Nya Zeeland och England.  För den som ändå är orolig så kan man trösta sig med att i dagens modersmjölksersättning innehåller dessa fettsyror som är viktiga för hjärnan. Att barn får i sig fett är inte bara viktigt för dem som spädbarn utan viktigt så länge de växer. Studierna som görs är också bra eftersom man hela tiden upptäcker nya saker och kan förbättra modersmjölksersättningen för kommande generationer.

Läsa mer

För den som vill läsa vidare kan man söka efter Geoff Ders (Edinburgh University) stora metastudie på amning och IQ som omfattar 5000 barn och där man inte se några IQ-skillnader. Man jämförde också barn i familjer där ena barnet blivit ammat och det andra inte och hittade inga skillnader.

Här finns också mer att läsa:

UPPDATERAT JULI 2014: